USA toppar inte Natoligan utan det gör…
På Natos toppmöte nu i veckan står stora pengar på spel. Med hur mycket ska försvarsalliansen skruva upp sina förmåge- och investeringsmål?
Sällan har ett av den gemensamma försvarsorganisationens toppmöten legat så vältajmat som under den 25 och 26 juni, sommaren 2025. Nu sker mötet mot bakgrund av både Ukrainakriget, och Israels och USA:s militära angrepp riktat mot Irans kärnvapenprogram, samt Irans militära svar genom attacken riktad mot den amerikanska flyg- och militärbasen Al Udeid i Qatar.
Basen fungerar som Centcoms framskjutna högkvarter i Mellanöstern. Det står för United States Central Command, och är ett av USA:s elva så kallade "unified combatant commands”. Det grundades 1983 och har sitt högkvarter på MacDill Air Force Base i Florida. [1]
Centcoms ansvarsområde omfattar Mellanöstern, Centralasien och delar av Sydasien – inkluderandes länder som Irak, Afghanistan, Iran, Saudiarabien och Pakistan. Det är alltså den amerikanska militärens ledningscentral för operationer i dessa regioner. Ledningscentralen har spelat en central roll i flera stora operationer som Gulfkriget, Irakkriget och insatserna i Afghanistan.
Frågan jag ställer mig efter bombattacken mot iranska kärnvapenprogrammet och det påföljande iranska svaret, som president Trump ser ut att retoriskt tona ned, om det blir så mycket mer vapenskrammel i regionen, eller om båda sidorna, jag syftar på USA och Iran nu, kommer nöja sig med det här då det nu talas om en ömsesidig vapenvila? [2]
Under onsdag och torsdag den 25 och 26 juni pågår det stora Natotoppmötet i Haag i Nederländerna, under ledning av Mark Rutte, Natos relativt nytillträdda generalsekreterare. Den före detta holländska statsministern som innehade ämbetet den rekordlånga perioden 2010–2024. Haag är för övrigt den hemstad där han växte upp.
Rutte är en erfaren politiker som redan gjort sig känd som en hårding i Natokretsar. Ta bara det här exemplet som är ett framträdande vid den legendariska geostrategiskt orienterade brittiska tankesmedjan Chatham House i London för ett par veckor sedan. [3]
I går måndag eftermiddag (23/6) höll han en timme lång presskonferens på plats i Haag inför toppmötet som går att se i efterhand. [4]
Där beskriver han det stora investeringspaket som skall diskuteras och spikas på toppmötet som ”ett kvanthopp för Nato”. Ett uttryck han gjort till sitt, och diskuterar det militära kapacitetsmål som länderna bör uppnå, vid sidan av diskussion om hur stora ländernas försvarsbudgetar skall vara.
Rutte återupprepar också varningen om att Ryssland kan vara redo för ett krig med ett eller flera Natoländer inom fem år, samt påminner om att Kinas flotta sett till antalet fartyg sedan ett tag tillbaka är lika stor som den amerikanska flottan.
På en rak fråga från en brittisk journalist om USA:s attack mot Iran bryter mot internationell rätt förnekar Rutte detta med emfas och understryker att han absolut inte delar det påståendet eller den synen på det som inträffat under helgen som gick.
Gång på gång återkommer han till kriget i Ukraina som naturligtvis står i fokus för de flesta av Natos europeiska medlemsländer och trycker på det militära hot som Ryssland under regimen Putin utgör för organisationens allierade medlemsländer.
Massiv kinesisk upprustning
Ett faktum som han lyfter är den massiva kinesiska upprustningen som skett på kort tid. Ett exempel på det är att det för bara några år sedan inte återfanns ett enda kinesiskt försvarsmaterialföretag bland de tio största i världen. Nu däremot finns flera olika kinesiska aktörer med på samma topplista. (Siffrorna gäller år 2023). [5]
Som en jämförelse omsatte Sveriges största försvarsindustrikoncern, Saab, 5,99 miljarder dollar under 2024. En tillväxt om 22 procent från året innan.
Här vill jag avsluta med en egen liten reflektion från pk:n. De kinesiska försvarsföretagens kraftiga och snabba tillväxt är faktum som är intressant sett också ur ett ukrainskt perspektiv, eftersom det visar att kineserna inte bara åstadkommit ett enstaka militärt förmågelyft, utan gjort det på ett sätt som är uthålligt och resilient. Alltså på samma sätt som kriget i Ukraina lärt oss behovet av egen inhemsk produktionskapacitet avseende bland annat drönare och artilleriammunition.
Vid sidan av den observationen säger den oss också en sak om både nuläget och framtiden i den geopolitiska relationen mellan Kina och Taiwan. Kina bygger en strategiskt uthållig militär förmåga som inte får underskattas!
Detta sagt om innehållet i presskonferensen.
Natoländernas försvarsinvesteringar
Om det är något som president Trump gjort sig känd för redan under sin första mandatperiod är det att trycka på för ökade investeringar i medlemsländernas försvarsbudgetar. Givet hans höga tonläge i den frågan kan man lockas tro att USA toppar listan över Natos försvarsinvesteringar, men så är inte fallet. De kommer in på tredje plats, med Polen i topp, vilket följande kartläggning i Politico visar. [6]
Sverige återfinns på plats 14, enligt Natos beräkningar. Samtidigt klättrar Sverige med nuvarande framåtriktade budgetbeslut uppåt, skall vi ha klart för oss.
Toppmötets stora nummer planeras som sagt var bli ett nytt försvarsinvesteringsmål på fem procent av bnp – minst 3,5 procent ska gå till det militära försvaret, 1,5 procent till andra försvarsrelaterade utgifter, som civilit försvar och infrastruktur.
Försvarsminister Pål Jonson (M) bedömer att det finns goda förutsättningar för en överenskommelse.
– Det finns en stor insikt och enighet om att det är viktigt för Natos trovärdighet och sammanhållning att man nu kommer upp till fem procent av bnp, säger han till TT. [7]
Avslutningsvis vill jag tipsa om Sveriges Radios informativa säkerhetspolitiska podd Gräns. [8]
Inför toppmötet publicerade de ett extra avsnitt som bygger på en längre intervju med forskaren och författaren Oscar Jonsson som på kort tid skrivit två relevanta böcker om den militära och säkerhetspolitiska relationen och dynamiken mellan Sverige och Ryssland. Hotet från Ryssland (Mondial 2023) och Försvaret av Sverige (Mondial 2024).
Poddavsnittet “Så skall Nato bli starkare och dödligare” går att lyssna på här.
Fotnoter och källor:
[1] https://www.centcom.mil/ABOUT-US/COMMAND-INFORMATION/
[2] https://www.politico.com/news/2025/06/23/israel-iran-ceasefire-trump-00419364
[3]
[4]
[5] https://www.alltopeverything.com/top-10-military-defense-companies/
[6] https://www.politico.com/news/2025/06/22/trump-nato-defense-spending-winners-losers-00409979
[7] https://www.gp.se/nyheter/sverige/natos-sammanhallning-testas-pa-toppmote.ee3cf4ad-c567-56db-9c8b-4f3bb28ad862
[8] https://www.sverigesradio.se/grans
En bra översikt över NATO-samarbetet. Tack för den. Bra att du vidarebefordrar Ruttes oro över den kinesiska upprustningen.
Jag kan inte låta bli att undra om det inte är så att aningslösa konsumenter i väst hjälpt Kina att finansiera sin militära upprustning. Och aningslösa politiker som tillåtit detta! Det är ju ett faktum att kinesiska löner är låga och att exportföretagen får betydande statligt stöd, vilket gör att företag i väst (som belönar sin arbetskraft betydligt rättvisare) har en svår, kanske näst intill omöjlig, konkurrenssituation.